10 L.A
Resor | Publicerad 29 februari 2012Här kommer de- mina L.A favoriter!
FRUKOST
Hugo’s Restaurant
8401, Santa Monica Blvd
Börja dagen med amerikansk frukost gjord på ekologiska ägg.
Farmers Market
West 3rd Street
Mysig marknad med mysiga caféer, frukt-och grönsaksstånd.
LUNCH
Figaro Bistrot
1802 N. Vermont Ave
Franskinspirerat Bistro med bra sallader. Här filmade Madonna sin Louis Vuitton- Making of Spring-Summer kampanj.
PROMENAD
Runyon Canyon
2001 N. Fuller Ave
Vandra längst de blå bergen med utsikt över hela L.A. Obs! Du bör gillar hundar, i parken springer de fritt.
SHOPPING
La Brea och Melrose/West Hollywood
West Hollywood har de senaste designermärkena och finkalibrerad vintage. Hollywoodstjärnornas favorit heter Fred Segal på 8100 Melrose Avenue. American Rag på 150 South La Brea, Jet Rag på N. La Brea har bra vintage till fyndpriser. Hipstern tar sig till Silverlake eller Echo Park.
Rodeo Drive
Rodeo Drive är en hiskeligt tjusig (och dyr) gata i Beverly Hills. Här har de rika och berömda sina egna konto. Chanel, Dior, Balenciaga, Prada, Versace- glöm inte kreditkortet!
MIDDAG
Chateau Marmont
8221 Sunset Blvd, Hollywood.
Robert De Niro stannade i en svit på det berömda hotellet i ett år. John Belushi dog i en bungalow 1982. Sofia Coppolas film Somewhere utspelar sig här. Utsökt bar och restaurang.
Yungui Garden
301 N. Garfield Ave
Enligt vissa Los Angeles bästa kinamat.
DRINK
Mohawk Bend
2141 W. Sunset Blvd
I hippa Echo Park kan du välja mellan hundratals ölsorter och äta god veggomat!
+ Chateau Marmont! (för den som inte har råd med den dyra middagen)
BO
The Standard
8300 Sunset Blvd, West Hollywood
Downtown Standard
550 South Flower Street, Downtown LA
André Balacz hotell tillhör de absolut snyggaste ställena att bo på i LA.
Beverly Hills Hotel
9641 Sunset Blvd, Beverly Hills
Elisabeth Taylor tillbringade sex av sina åtta bröllopsnätter i detta rosa sagoslott. Njut av klassisk skönhet, överdåd och stjärnkult.
SEVÄRDHET
LACMA
5905 Wilshire Blvd
Los Angeles moderna museum har inte mindre än sju byggnader fyllda med konst.
UTFLYKT
Point Dume, Malibu
Här simmar du bland delfiner och valar.
HEMLIGHET
Varje söndag halls vintagemarknad på Farfax/Melrose Avenue i West Hollywood. Rose Bowl Flea Market i Pasadena anordnas en gång i månaden.
MISSA INTE! Amoeba Music, 6400 Sunset Blvd., Hollywood
+ TIPS
I Los Angeles kör du bil. Hyr den innan du åker ner. Glöm inte att alla restauranger räknar med driks, och skatt tillkommer då de flesta av dina köp.
Har ni frågor om L.A eller är det något annat ni undrar över? Skriv nere i kommentarsfältet!
Liten-Amerikans-Litteraturlista
En Bok | Publicerad 29 februari 2012En rolig sak med att skriva en bok som andra ska få läsa är att folk gärna vill visa mig vad de tycker om att läsa. Under min vistelse i Los Angeles fick jag böcker, noveller, dikter. Min släkting i Surprise Valley var så engagerad att hon skrev en hel lista med ”läs-måsten” inom amerikansk litteratur. Här är den.
Skönlitteratur:
Feast of love- Charles Baxter
Fugitive Mind- Anne Michaels
Housekeeping- Marilynne Robinson
Lighthousekeeping- Jeanette Winterson
Beans of Egypt, Maine- Carolyn Chute
Oral History- Lee Smith
The Meadow- James Galvin
Bastard out of Carolina- Dorothy Allison
Goodbye to a River- John Graves
The Island Within- Richard K. Nelson
Memoarer:
The Glass Castle- Jeannette Walls
Liars Club- Mary Karr
Skating to Antarctica- Jenny Diski
A country Life- Sue Hubbell
Lets Not Go To The Dogs Tonight- Alexandra Fuller
Cowboys are my Weakness- Pam Houston
All over but the shooting- Rick Bragg
Breaking clean- Judy Blunt
This house of sky- Ivan Doig
Off the side- Jim Harrison
Walter Benjamin at the Diary Queen- Larry McMurtry
Bird by bird- Ann Lamott
Tales of Ordinary Madness- Charles Bukowski
Awake- Tobias Wolff
Selected Stories- Alice Munro
Close Range: Wyoming Stories- Annie Proulx
Gone by the water- Tim Gautreaux
Uppsats: A supposedly Fun Thing I’ll never do again- David Foster Wallace
På sina ställen har jag fyllt på med egna idéer. Kanske har ni fler lästips?
![]()
A list of some American literature I’d like to read.
Minnesbilder i repris
En tanke eller två | Publicerad 28 februari 2012Första dagen (Topanga Canyon)
Jag vaknar mitt i natten eftersom dygnet är nio timmar bakvänt. Jag drar av mig täcket och går ut på terrassen. Gräsmattan är daggvåt och ljust grön. Värmen fuktig och luddig och väntar. Nedanför mig ligger bergen och havet. I strandkanten kan jag se hur det fräser och suckar, andas tungt och långsamt. Som om havet hade evigheten på sig. Det luktar jord. I ett träd bredvid mig hör jag osynliga fåglar kvittra ivrigt.
Jag sätter mig i gräset och ser på ingenting. Känner bara en stor, skön trötthet. En sorts avspänd likgiltighet som kommer när man inte sovit på länge. Med en djup suck av välbefinnande känner jag att jag aldrig behöver röra på mig mera. Jag tänker sitta här i gräset till den yttersta dagen och höra havet andas och fåglarna kvittra i trädet och känna nattluftens tysta lätta händer över mitt ansikte.
Sitta i natten och inte frysa. Ensam. Men inte ledsen. Utan någon annan känsla än att jag vilar. Vilar mig själv.
Femte dagen
Morgonsolen är blek. Dagen mycket ny. Jag vaknar fortfarande i gryningen trots att jet lagen borde ha lagt sig nu. Det är bara jag och de ivriga fåglarna i trädgården som är i gång. De piper, kvittrar, fnittrar. En halvtimme senare är solen varm och nära. Havet har samma blå färg som himlen. Et himlahav. Sanden gul. Palmerna gröna.
Jag sätter på mig min randiga bikini, ser mig själv i spegeln och tycker inte om mig. Jag är blek och ful. Trötta, mörka linjer under ögonen.
Jag tar bilen ner till Venice Beach. Längst balustraden joggar vältrimmade, solbrända amerikaner i tajta sportkläder. Ingen solar. Ingen solar längre i Los Angeles. Bay Watch-tiden är definitivt förbi. Jag bestämmer mig för att gå en promenad. Mina fötter sjunker ner i sanden, vattnet spolar upp och sköljer mina fotspår. Jag går fort. Jag tänker att det nog är nyttigt, för låren, magen. Jag vänder ansiktet mot solen och intalar mig att det nog blir bättre snart. Snart kan jag se mig själv i spegeln utan att hata det jag ser.
En amerikan stannar vid min sida, han säger:
- Where are you from?
Jag rodnar, trots att jag inte sagt ett ord kan vem som helst se att jag inte hör hemma här.
-I’m from Sweden, säger jag.
-Oh, that’s amazing! säger han.
Amazing. Mycket är amazing i USA. När jag kommer hem antecknar jag i min dagbok: ”SLUTA BRY DIG OM VAD ANDRA TÄNKER”.
Imorgon ska jag titta mig i spegeln och tycka om det jag ser.
Tolfte dagen
Det är en bjudning i Hollywood Hills. Jag tar på mig min bomullsklänning med vit spets vid urringningen. Jag väntar mig ingenting. Men det är en söt klänning och jag har blivit lite brun. Det syns särskilt mot det vita. Folk sitter på terrassen ute vid poolen. Natten är svart, men inte kall. Månen ligger över staden. Den kastar en knottrig väg över havet, som skymtas långt borta vid horisonten. Bakom oss ligger Mulholland Drive, lite längre upp i bergen Hollywoodskylten.
Det är som en film. Det fyller alla planscher och fantasier om hur det är i The City of Angels. Det känns löjligt att det är precis som man tror. Min klänning är ljus mot den mörka terrassen. Mannen som sitter mittemot mig pratar med min kusin, men han pratar också med mig. Med ögonen. Med håret. Med sitt leende. När han pratar är det som om han pratar bara med mig, direkt till mig. Efter en stund kommer han fram till mig, han säger:
- Vad den där klänningen är vacker mot din hy…
Hans ögon följer lätt min kind, följer haklinjen, går ner mot halsen.
- Åh tack, säger jag.
Jag kommer inte på något bättre att säga. Tungan har gått i baklås. Det finns inga ord kvar. Jag är inte redo för det här, tänker jag. Så jag ursäktar mig och går.
Men när jag sitter i mörkret på väg hem, tar jag med min hand just där hans ögon tittade nyss. Känner efter hur de kändes.
Femtonde dagen
Jag vaknar av mig själv och dricker starkt kaffe med knaprigt bröd ute på terrassen. Nedanför mig ligger de gröna böljande bergen, det blå havet. Jag har köpt en ny bikini och tar bilen ner till stranden. Först går jag en långpromenad i strandkanten, just där vattnet möter sanden och kittlar mig om tårna. Mina tånaglar är semesterröda och fötterna ljust bruna. När jag blivit tillräckligt varm går jag ut i havet, kastar mig framåt, mot vågorna som är lagom kalla. Jag simmar några snabba simtag, sen går jag upp i solen igen. Solen är varm och kastar sig över min saltvåta hud. Det blåser lite, en mild bris som luktar strand och hav.
Jag tycker inte längre att jag är blek och ful. Jag känner mig inte mera ensam på stranden.
Sjuttonde till tjugoförsta dagen
Jag har blivit lite brun. Jag är vacker, nej, någon sade till mig att jag var vacker. Att jag hade så vackra ögon, vackert hår, vackra höfter. Att jag är en vacker kvinna.
När någon säger så går jag nästan på det, jag tror att det är sant.
På kvällen dansar jag och skrattar. Jag är lycklig i kroppen och själen och långt borta från mig själv, är en annan än i verkligheten.
Det är semester.
Goodbye, L.A
Resor | Publicerad 28 februari 2012Jag lägger alla mina kläder i tre raka högar och går igenom min necessär. Jag stryker det som strykas bör, sen lägger jag fram mina reskläder (de som är mjuka och inte sitter åt någonstans). Jag tar en lång dusch. Jag vet inte varför och det är nog inte sant- men jag tycker att den färg min hud fått under resan redan har börjat flagna.
Jag ska åka hem. Det känns sorgligt och jag vill gråta över det. Men det brukar ju sällan tjäna något till.
Jag tar bilen till flygplatsen. Pacific Coast Highway är en grå och dammig väg, men den stäcker sig längst den vita stranden och havet. Så här på morgonen har havet samma färg som himlen. Gröna palmer vajar vid avfarten mot Lincoln Boulevard, jag lämnar tillbaka min hyrbil;
- Thanks ma’m have a nice trip!
Nu hoppar jag snart på planet, hej och goodbye.
Butikskontakt
Personligt (om mig, mest) | Publicerad 27 februari 2012Jag går in i en butik på Melrose Avenue. Det är ingen stor butik. Ett litet rum, där kläderna hänger på ensamma räcken. Ändå finns här tre expediter.
-Hello, how are you? Säger en av dem innan jag hunnit sätta foten innanför dörren.
- Good, säger jag.
(De första gångerna jag kom till USA trodde jag att det var en bekant. Någon jag träffat någon gång mera sporadiskt, men glömt bort. Varför skulle man annars fråga någon man aldrig träffat, hur de mår?)
- Are you looking for something special? Den andra expediter tittar leende på mig.
Jag tänker efter. Nej. Jag gick bara in hit för att kolla läget. Jag säger det.
- Okay, säger hon, men hon måste i alla fall berätta vilka kläder de har på SALE. De hänger där borta i hörnet. 50 procent. It’s a VERY good deal.
Jag nickar. Sen går jag ett varv genom butiken. Jag är livrädd. Jag vågar inte ta på något plagg. Jag vet att någon av expediterna kommer fråga mig något då. Sakta börjar jag röra mig mot utgången. Det gäller att smita så pass smidigt att de inte märker mig.
- Hello, how are you? Are you looking for something special?
Den tredje expediten har nu fått syn på mig. Nej, säger jag. Jag skulle precis gå.




















