Det finns dagar
Känsligt (om ångest och lyckoilningar längst ryggraden) | Publicerad 07 juli 2012En dag när jag vaknar och känner en huvudvärk över ena ögat liksom. Det skramlar och blåser ute. Jag vill inte stiga upp, vill knappt äta någon frukost. När jag öppnar kylen tappar jag mjölkkartongen i golvet, ”kloff” säger det och en vit pöl sipprar in under kylskåpet. Att borsta tänderna är omöjligt, locket på tandkrämstuben slår en piruett och gör ett störtdyk ner i toalettstolen. På vägen ut i hallen trampar jag på soppåsen. Innehållet smetas ut över hälen på mina nya mockaskor. Det luktar sur mjölk och avlopp.
En sån dag. Då ringer jag till mamma och gråter en skvätt. Sen lägger jag mig under täcket, tänker på livets alla djävligheter och lyssnar på Monica Zetterholms Det finns dagar.
Det finns dagar då man inte vill stiga upp, och det finns dagar då man vaknar och ingenting saknar. De dagarna kommer igen, tids nog.






