Doftalfabet
Personligt (om mig, mest) | Publicerad 30 augusti 2012Ett litet doftalfabet över dofter som gör mig lycklig.
Apelsin. Doften som finns inuti min hand efter jag har skalat den. Frän renhet. Hälsa och frisk luft. Men också barndomens julkalas då jag satt och skalade apelsiner framför granen.
Bebis. Nyfödd med fjunigt huvud mot min kind. Kycklinghals och små rynkiga hopknipna händer. Doften av söt mjölk och tvål. En doft som är varm hud och hjälplöshet, liv.
Cikador. I ett varmt land, när man sitter under månen som är varmröd i färgen och de sjunger för dig i natten.
Daim. Luktar storhandling på Ica, glasstrut i handen. Klibbiga fingrar och sött i magen.
Eld. Som sprakar och prasslar, liksom pratar med dig. Mörker och kyla. Kraft.
Färskt bröd. Nakna, vitmjöliga händer. Primitiv hungerkänsla. Trygghet.
Gata. På sommaren, och den är smal och mörk och luktar katt och färskt bröd. Spänning och förväntan. Paris.
Hägg. Längtan. Kolsyrad lycka i magen. Oroliga drömmar. Åtrå efter något som jag aldrig får.
Is. Vinter. Eller en het sommardag med ett immigt saftglas i handen och isen som klirrar när man rör på det. Sverige.
Jordgubbar. Midsommar och dans. Vänlighet. Barnslig glädje.
Kaffe. Avkoppling. Doften som luktar godare än den smakar. Skvaller och förtrolighet.
Liljekonvalj. Lycka och gråt. Vemod. Vita klockor i en skogsdunge som jag går till en morgon, gräset som kittlar tårna. Ung kärlek.
Mylla. Förruttnelse. Förgängelse. Unken stillhet. Nytt liv.
Nystruket. Doftande renhet som man tar på sig. Fräschör.
Ost. Rutiga dukar på en blommande äng. Lättja, gränslöshet.
Parfym. Lyx och sensualism. Någonting dyrt och onödigt som är nödvändigt. Den civiliserade kvinnans lockrop.
Ros. Romantik. Känslorus. Vit herrgård och möbler i empire och gröna gräsmattor ner mot sjön. Brudpar och kärlek.
Smultron. Öland och Alvaret. Många bär på ett grönt strå. Småflickor barfota i svalvarm trädgård.
Trä. Skog. Bräder och timmer. En vedlår i vardagsrummet. Sorglöshet. Oreflekterad glädje.
Ull. Från får som nyss blivit klippta på Haväng. Fett och ullig päls, bajs.
Varm korv. Hästtävlingar. Doften av senap och nerver i magen när man ridit. Eller en kall vinterdag med frusna fingertoppar.
Wasa knäckebröd. Vitt med sesamfrön. Juldagsmorgon och gröt på spisen.
Ylle. Kvalitet. Ombonad värme.
Ål. Kiviksmarknad. Torrt gräs och karuseller. Sockervadd. Salt och sött.
Ärtskidor. Som jag och mina systrar äter ifrån grannens åker.
Öl. Sur pilsner, våta skor och festival. Eller på en bar, tobaksrök. Trött svervitris. Bruna flaskor, bruna bord, bruna män.
Hur ser ert doftalfabet ut?






