Det händer
Ibland. | Publicerad 28 januari 2013Att jag sätter mig vid datorn och inte kommer på vad jag ska skriva, som nu. Varje dag något nytt, något oanvänt, helst originellt också. Men om det inte hänt något nytt? Om det inte finns något oanvänt? Originellt? Då sätter jag mig vid datorn och skriver jag det som först faller mig in, rakt av. Det får bli vad det blir, en sorts mindfulness.
Mindfullness handlar om att vara medveten om det som händer just nu, vara i kontakt med verkligheten. Ta in alla detaljer, se sig noga för.
Mindfulness låter modernt. Men om man tänker efter är det bara vad ens mormor brukade säga; ta en dag i taget, blott en dag ett ögonblick i sänder.
Så skriver jag en dag i sänder. Kanske blir det något nytt, kanske blir det inte det. Kanske blir det en ny version av det gamla, en lite mindre oanvänd. Lite mer originellt. Kanske inte.
Det nya lär man sig när man skriver, kanske inte ens då.
Tack för att ni läser.
Han borde skjutas!
Ibland. | Publicerad 22 mars 2012Det är inte klokt att man som cyklist i Paris ska behöva dela körfil med stans två mest vanskliga förare: taxichaufförer och busschaffisar. Idag stod jag snällt och väntade vid ett rödljus och kloff, klang, bang! Körde en busschaufför rakt på min cykel med sådan kraft att handbromsen hoppade av. Med all rätt på min sida blev jag naturligtvis förbannad och cyklade efter honom, vid nästa rödljus viftade jag argsint med handbromsen. När han vägrade öppna dörrarna knackade jag med handbromsen mot rutan. Knack-knack- knack, en enveten liten knackning som inte gick att ignorera. Han öppnade mödosamt bussdörrarna och sa:
- C’est votre merde! (skyll dig själv!)
Jag blev så paff att jag inte fick fram ett ljud. Ser jag honom igen skjuter jag honom (eller åtminstone kastar jag handbromsen i huvet på honom, den är gjord av stål)
![]()
I bus driver hit my bike today, he was also very impolite!


