Annons
Annons

Utan dig min älskade


 

Nu har min pojkvän Nicholas åkt till Los Angeles i två veckor. Där ska han hälsa på sin bror och syster, som bor där, förnya sitt körkort (eftersom han är amerikan, kommer från New York, måste han ha ett amerikanskt körkort), han ska åka på en liten road trip till Yosemite Park och sedan ska han spela in en film för det Italienska lyxmärket Corto Moltedo.

Annons

Jag visste att jag skulle sakna honom. Vi visste att vi skulle sakna varandra. Vi spelade till och med in en liten film, som vi skulle kunna titta på om längtan blev för stark. Jag hade tänkt att jag skulle hitta på massa roliga saker när han var borta, ni vet, sånt som man bara kan göra när man är singel. Eller gräsänka, som det heter när man är ”låtsas-singel”. Men jag känner liksom hur jag dör av längtan, redan nu. Jag vill ha Nicholas här. Hos mig. Varje dag. Eller vill jag vara hos honom. I vilket fall har jag utvecklat ett slags behov av hans närhet. Varje gång telefonen ringer kollar jag om det är han. Varje gång det piper ett SMS, hoppas jag att det är från honom. Han ringer också ofta. Men det är inte samma sak, som att ligga bredvid honom. Vakna bredvid honom. Somna bredvid honom. Ligga tätt, tätt ihop i sked. Känna hans andetag mot min nacke. Hans hand, som är alldeles varm och ligger i min.

Å, har ni tips på hur jag ska komma över min längtan?

TRANSLATION:  A few thoughts of longing (for you).

Dela
Dela
 

Annons
Annons
Annons


Laddar